Julia LE

Nu är det jul igen, i alla fall första advent Till dagen till ära har det kommit in en gran i vår lägenhet. Tidigt? Kanske. Men eftersom vi åker iväg till Dubai så måste vi hinna fira en svensk jul också!

Jag var jätteglad, för jag trodde att jag var klar med svensktexten. men som ni ser blev det endel rödmarkeringar när jag läste igenom den... suck.

Skål för fredag och glögg!

 Allt är egentligen lite skumt. Jag, går och längtar efter helgen men när den väl kommer så är den nästan över innan jag hunnit glädjas åt den. Den går för snabbt. Enligt mina beräkningar är  den med andra ord för kort. Men även om den hade varit längre så skulle jag ändå klassa den likadant. Allting går bara runt, runt, runt, runt... som ett snurrande ekorrehjul. och när det väl stannar, ja då är allt redan försent: då har vi redan hunnit bli gamla och dött. Så på så vis är det bra att det snurrar... men en känsla av enformighet börjar omringa min vardag. likt en ostbit som omfamnas av dess genomskinliga beskyddare för att rädda den från syrets förödande makt.  

Men enformighet har även det sina fördelar. Tryckt och säkert... jaja nu måste jag bort från min filosofiska värld och istället fokusera på min hög med läxor...

Hur som helst så lyckades jag förbättra tiden från igår med 4 min, alltid ngt. nästa mål blir 50 min blankt. Det krävs alltså ytterligare 4 min minskning, men det kan inte vara så svårt. Vi får se hur det går. - keep on running! 

Hans namn är Måndag (namnet grundas i logic på hög nivå) och han bor i luften. Likt en vindpust sveper han förbi. Det är därför han kan se till att det går dåligt för flera personer samtidigt. Denne filur, Måndag, är en envis liten rackare. Ung och dum skulle jag kalla honom, lagom ung för att vara dum. Det visar sig i hans egensinniga girighet som alltid träder fram på när han är i farten. Detta är med andra ord klara tecken som tyder på en liten person i unga och trotsiga år. Klädsel: ful. Detta är ett av de bakomliggande själen till hans beteende. Avundsjuka av högsta grad. Sorgligt men sant, även ett tecken på mänsklighet. Måndag var nämligen en gång i tiden en människa, en snäll pojke. Men så en dag, en måndag såklart, beslöt han sig för att stjäla en snygg,  dyr tröja i hög kvalité inbakad i lyxförpackning. Detta tyckte den dåvarande Måndag var ett stort brott och beslöt att vår Måndag, som då hette Måns, skulle få ett straff. Sedan den dagen har det varit Måndag som gå fängslad med uppdrag och ännu fulare kläder att försöka få oss människor att göra dåliga val. Hans mål är att försöka straffa oss och i bästa fall, ur hans vinkel, få möjligheten att byta ut sin plats till någon annan och själv få leva fri. 

Nu förstår ni varför måndagar aldrig är på ens sida. Vi har en fiende emot oss. 

Jag har precis ätit det godaste jag lagat! och det var inte nudlar. Det var så gott att jag nästan säger upp mitt förhållande till nudlar, forever. Häpnadsväckande, jag vet. Då förstår ni hur gott det var och hur stolt jag är som kommit på det alldeles själv.

Generös som jag är så delar jag med mig av mästerverket:

lök, grönsaker, paprika, couscous, solroskärnor, gula russin och brie-ost! 

Bon appétit!  

Flower bottle under arbete. Men ståltråden tog slut så fler blommor får tillkomma efter. När det har blivit en stor bukett kommer det bli grymt. 

Jag fick en otroligt nostalgikänsla när jag fick syn på detta. Jag kan riktigt hur glad man blev då det skulle vara film på fredagen. Det var ren lycka som spred sig i kroppen. En jobbig fredag kunde förvandlas till en högtid. Det roliga är att tiden inte alls har förändrats trots att jag har blivit äldre. Samma känsla består från den tid då jag gick på fritids. Jag fick uppleva den senast i onsdags då vi skulle se ett avsnitt från en tv-serie de sista 30 minuterna på franskan. Jag blev lika glad som i äldre dagar. På samma sätt som då så spred sig ett lyckorus, som om en bomb av lycka exploderade inom mig och strömmade ut till varje cell i min kropp. Jag satt där på min stol och kände hur livet lekte.

Tänk vad relativt lite en lärare kan göra för att få alla ens elever att känna Lycka.  

En liten skulptur som går i kärlekens tecken. Frågan är bara vilken färg som representerar kärlek egentligen; svart eller rött? Möjligtvis en kombination... 

Det är mycket jag ska hinna med under min lilla sovmorgon. Tidsoptimist? alltid. Vi får se hur mycket som blir gjort. Iofs så börjar jag vid halv ett... så borde nog hinna med endel iaf. Prio 1: Samhälls-texten. Bäst jag börjar nu innan tiden rinner iväg. 

Det här är vad som har upprymt hela mina tankar under dagen. mkt irriterande. Det enda jag vet är att ena sorten e jättegod och den andra motsatsen. frågan är bara vilken som heter vad.  

Imorn är det måndag. Det är segt. Men från och med nu ska jag börja älska måndagar. Under alla dessa år har jag verkligen ogillat denna dag, man nu har jag förändrats. Eller egentligen inte. Jag kom precis på att det är onödigt att gå runt och ogilla en viss dag, så jag bestämde mig för att tycka om måndagar istället.

 Kan inte sluta fundera över det. Jag var nämligen med om ett sådan händelse just precis. Bakhistoria: Jag har gått och beklagat mig hela dagen över att mitt åkkort + matkort var borta. Riktigt nedstämd blev jag, eftersom jag insåg hur min budget skulle crascha utan kortet. Att köpa remsa = rån. 120 spänn för 12 turer elr nått, galet. Jag blev inte gladare av att jag inte skulle få ngn lunch utan lura mattanterna. Vilket kan vara en nära-döden-upplevelse, trust me I know. 

MEN. Nu när jag jag lyfte upp skolpapperna ur min bokhylla, gissa vad som trillade ned? En varm känsla spred sig i kroppen när jag kände igen mitt kära korta mörkblåa rygg. Sann lycka!

I couldn't help but wonder... Slump eller inte. OM jag nu inte hade bestämt mig för att sortera papperna så hade jag aldrig hittat kortet. TUR kanske jag ska kalla det, inte skicklighet i alla fall. 

OBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMAOBAMA

5 November - En dag att minnas.

Idag gick Martin Luther Kings dröm i uppfyllelse. Obama vann omröstningen och går numera under benämningen President. En svart man har kommit till makten i Usa, äntligen. Det var på tiden.  

Vem vinner och vem försvinner? Vi får se hur det går. Jag hejar på den bäste, som jag hoppas är Obama. 

En sådan där kanin vill jag ha! En liten, helst en gul, eller lila, möjligen grön. Vart kan man köpa dem?

Jag är tydligen inte först med denna idén, eftersom jag såg detta kort på manken. snubben måste ha tänkt likadant som jag och lagt det där med mening, helt säkert. självklart var jag tvungen att ta upp det. och nu är jag faktiskt lite nyfiken på vad det är för person, någon som vet?  

Såhär läskigt hade jag under mitt dygn på landet för ngr dagar sedan. Tro det eller ej så såg det tydligen ut så. När jag gick på vägen visste jag inte att det var så läskigt, men nu ser jag hur rädd jag skulle ha varit.

Mitt höstlov:

- Visst har jag druckit te, och lagom mycket pengar har spenderats på café.

- Mitt skrivande föll över jordens kant. Jag skyller på att det var pennan som slant. Men promenerat det har jag gjort markant.

- Kvällen för fest glittrade allra mest. Plugget var pest, men blev klart eftersom jag är bäst.

- Min kreativa sida hade låg nivå, men pratandet har bara flutit på.

-  Min halsduk revs upp efter mycket slit. Jag ville börja på en ny, så det var med flit. Dansen gick däremot skit. Jag provade i och för sig inte ens på, men det skulle nog gått dåligt ändå.

Om ni undrar varför jag rimmar så övar jag till jul. Det syns ganska tydligt att det här är en omgång i typiska  julklappsrim. De kännetecknas med att rimmen kläms fram bara för att de måste. övning ger förhoppningsvis färdighet.

Jag är på väg hem. Tunnelbanan rullar in på perrongen. På skylten står det Mariatorget och jag riktigt känner hur hemmakänslan sprider sig i kroppen, efter att ha varit ute i sjotta-hejti. Perrongen är fullt bemannad av vinglande och svamlande partyfolk. DÅ ser jag dem. Som en trupp ute i strid kommer dem mot mig. Stegen är stadiga, nästan iaf, och lunket glänser av respekt, precis som på film. Armén som de hundra meterna framför mig är en samling av världens alla karaktärer, allt ifrån brandmän till pokemon, men med en maroritet av halloween-karaktärer. Och längst fram i truppen, likt visa-vägen-fågeln i en fågelflock, går djävulen själv. Hornen lyser röda och krigsmålningen röda färg ger ifrån sig en knivskarp kontrast mot det svarta ögonen. Det är som om han leder sitt folk, hela välden, mot sin riktning: mot tunnelbanan. Känner en starkt längtan efter att åka tunnelbana, åka iväg, försvinna, se något nytt då är det djävulen inom dig som drar dig ditåt. Kom ihåg: djävulen vill dig inte alltid illa. Han får dig bara att fatta de besluten som någon annan aldrig skulle ha låtit dig göra.

Det var då jag insåg att halloween fortfarande firades. 

Jag ligger och guppar på en luftmadrass som flyter runt på tonerna från Jack Johnssons gitarr. Snart slumrar jag till. -zzz

 God natt och dröm söta drömmar, för i morgon ska du uppfylla dem.