Julia LE

Samhället bygger på att passa in och följa strömmen. Om man inte gör ser anses man som ett ufo från yttre rymden... 

När jag var liten älskade jag att rita och måla, men favoriten var ändå att färglägga. Jag hade flera staplar med böcker fyllda med olika motiv som väntade på att bli färgsatta i klara färger. Jag vet inte varför jag gillade själva i-fyllnings-grejen så mycket, men jag antar att det var lite som en lek. En tävling med enkla konstruktioner, ja till och med regler. Det fanns alltid ett mål med målandet: att hålla så många sträck som möjligt innanför den svarta kanten. Det gällde att hålla sig innanför linjerna och göra så som man skulle göra. Annars ansågs bilden som ett misslyckande, även om ingen riktigt vågade säga det högt. 

Övning ger färdighet. Jag kan idag kolla på mina dåvarande mästerverk och finna en utveckling från streckfyllda bilder utan sammanhang till noggranna teckningar med omsorgsfulla penseldrag. Det syntes tydligt att jag efter många timmar med pennan i handen hade blivit riktigt duktig på att hålla mig innanför linjerna. Jag hade långsamt förvandlats från ett fritänkande barn till en ordningsam flicka. Jag höll mig innanför ramarna, precis som man skulle göra, precis som jag alltid hade blivit lärd. Jag vet att jag inte var ensam, mina kompisar fick höra samma sak, precis som resten av samhället: håll dig innanför strecken, måla inte utanför.  

Man ska idag vara som alla andra, förutom just den här tidpunkten då det är en trend att vara udda. Men eftersom alla är "udda" och anser exakt samma saker, kläder som udda så slutar det med att vi förblir likadana i alla fall. Vi försöker hela tiden förstärka detta påstående att alla faktiskt är olika. Det gör vi genom att säga meningar som: alla är unika, man är den man är osv. Men sanningen kvarstår och vi fortsätter blunda. Det blir som en omväd filosofi mot den som vi alltid har lärt oss då vi färglade bilder som små barn. Helt plötsligt ska man måla utanför och bryta mot strömmen. Men efter alla dessa år vet vi inte hur man gör. Det enda vi kan är att följa strömmen och passa in, eftersom det är vad vi alltid har lärt oss. 

Såhär ska en blomma fyllas i; think outside the box.