Kan du säga det här?

Om du kan säga det här blir jag riktigt imponerad: svensk kvistfritt kvastskaft. Galet svårt!

Om plugg och plugget

Plugg, plugg, plugg. Och som vanligt så gör jag allt samtidigt, men det är då det går som bäst.

Vad kom egentligen först: ordet plugget eller verbet plugga? Vilket inspirerades av vilket? Det är en fråga som under gårdagen gnagde i mitt huvud. Plugga måste ha kommit först, eftersom det inte riktigt finns någon synonym, möjligtvis studera, men vem säger det i ett vardagligt samtal. Så enligt mina beräkningar måste plugget härstammat från plugga. men samtidigt så känns det mer 2000-tal medan plugget hänger kvar från det goda åttiotalet eller ännu senare. Frågan får stå kvar obesvarad. 

Fynd från julas

  Min kära syster gjorde idag ett riktigt fynd i vårt lilla gotteskpt. Hon hittade nämligen en hemgjord kola från förra julen. Hur den hade lyckats gömma sig där under en så lång tid har jag svårt att förstå. Den måste ha haft bra gömställe. Men nu blev den avslöjad att den fortfarande fanns kvar och det löste jag lätt genom att sluka den i ett naffs. Den smakade riktigt gott faktiskt! 

Hundratjugoett


Det här kallar jag generöst, hela 121 kronors bonuscheck. observera den sista ettan! Är inte det mest patetiska ni någonsin sett? 

Venus fredag

Imorn är det Venus dag. Ja ni vet, den där guden. Tydligen så är fredagarna hennes, de ägs av  henne. Hon köpte dem för en rimlig summa på blocket.      -vilket kap! utan frakt också, galet. 

Jag vill också äga fredagarna, för då skulle jag kunna sälja dem till folk som vill ha fler sådana veckodagar. Det är verkligen eftertraktat på marknaden, så jag skulle nog tjäna en riktig slant. 
Vill du att helgen ska bli längre? köp en extra fredag! Jag lovar; det gör skillnad. Vilken reklamkampanj jag skulle kunna göra och pengarna skulle rassla in. 

Men faktiskt vilken idiot bestämde att helgen bara skulle vara två dagar? varför inte tre? Det hade varit perfekt. Tre dagars ledigt och fem jobb och skola, eller kanske sex istället. Det måste vara balans. Om jag var stadsminister skulle jag ha ändrat det för länge sen. Jag förstår inte hur Reinfeldt tänker.

På en gata i NY

 

Street art är ordet för detta kreativa verk. I love. 

Tala ett tal

Jag ska skriva ett jättebra tal, men saknar ämne. Hjärnan tänker så det knakar, nästan lite oroväckande knakningar, utan resultat. Det är ett så kallat quick speech så det är inte länge som jag behöver stå där framme och traggla mig fram. Men för att det ska bli bra så krävs det något att prata om. Det ska antingen vara något som intresserar mig, eller tre adjektiv som beskriver mig som person men det känns så självgott, kanske, beror på hur mycket man överdriver... Jag sattsar på att hitta ett ämne som jag tycker om och berättar om det. Jag kan inte komma på vad bara och dessutom vet jag inte riktigt hur seriös jag ska vara, eller om jag kör på lite ironi och humor. Det är alltid kul, om det bli bra vill säga, annars är det som ett desperat självmord i det sociala spelet och jag kommer bli ihåg kommen som hon som trodde hon var rolig. Det är lika bra att se det värsta som kan hända, just in case. 

Årets största beslut; hur man ska vara klädd till skolfotot

Jag förundras av min syster. Det är ingen som kan föra ett levande samtal utan att få respons som hon. Då ämnet är morgondagens klädsel så imponerar hon ännu mer. Munnen går som en symaskin och tar slut lika ofta som man syr sig i fingrarna, hur ofta händer det? Jag har nu fått gå igenom en lång utläggning på vad hon ska ha på sig till hennes skolfot imorn, eller utläggning är nog fel ord, diskussion eller debatt passar bättre. Grejen var den att ingen svarade på hennes haglande frågor om strumpbyxor, örhängen och flätat hår, så när jag tänker efter skulle jag nog kalla det för en monolog. 
Jag förstår inte riktigt problemet i frågan. Om man har på sig snygga kläder varje dag, då borde det inte spela någon roll vad man väljer att fotas i. Så brukar jag tänka, men det gick inte riktigt ihop med åsikterna till systern min. 


En snilleblixt från ovan


Idag var det en stor dag i mitt fling-ätar-liv. Jag upptäckte nämligen en mycket bättre flingskål att äta ur. Den är djupare, bredare och allmänt större.Så nu får kan jag ta så mycket flingor som jag vill ha utan att allt det goda svämmar över och rinner ned på bordet.  LYCKA. 

Den bruna skålen är min nya älskling och den blåa min före detta. Ni ser ju själva att det är en stor förbättring.

En liten tupplur

Jag gjorde idag det som jag inte trodde jag kund göra: jag somnade på lektionen. Detta hände trots att det var svenska på schemat, men det var i och för sig igen riktig lektion. Vi fick inte skriva och då räknas det inte riktigt, eftersom jag har intalat mig själv att svenska är ett roligt ämne och om vi gör något tråkigt så är det ingen riktig lektion helt enkelt. Idag pratades det om myter och gudar, så det var egentligen inte så konstigt att jag slumrade till. Men som tur var försvann jag från omvärlden i bara några sekunder, så ingen skada skedd. 

Där var det bevisat

Okej, nu har jag det bevisat för mig själv; jag sover samtidigt som jag är vaken! Det handlar inte om djup sömn, men det räcker för att dra mig ifrån den verkliga världen till min egen. Det här får sina utslag under lektionerna, inte bra. Tydligen så har jag missat massa information om texten vi ska skriva, vilket betyder att jag har gjort helt fel. Suck. Nu förstår jag varför uppgiften hade varit så rolig. Jag hade nämligen hittat på det mesta själv... och efter att desperat frågat runt vad man egentligen skulle göra så blev uppgiften genast mycket tråkigare, typiskt. Nu har jag plöttsligt mycket att göra.    

Mot pluggandet och vidare...! :(

Sova med öppna ögon och vara vaken med stängda

Idag har jag pluggat, försökt ska kanske läggas till. Men jag vet inte riktigt hur det har gått. Jag har gjort allt och ingenting. Det är en skum känsla. Jag har räknat matte samtidigt som jag har övat engelskglosor, samtidigt som jag präntat in franska verb, samtidigt som jag har läst hur man lägger upp ett tal på engelska, samtidigt som jag har skrivit på min uppsatts i samma ämne. Ja, som ni hör slog jag många flugor i en smäll. Och mitt upp i allt det här så somnar jag med boken framför näsan på mig. En halvtimma senare vaknade jag och kände mig pigg som en mört. Det var den bästa sömnen på hela dagen. 

Det brukar oftast vara så att när jag inte får eller får sova så är det så skönt, men när jag har en hel dag att sova bort så vaknar jag klockan nio och är seg resten av dagen. Jag tycker det är så himla onödigt. Varför kan jag inte bara sova när jag ska sova och vara vaken när det är dags för det? Det kanske är för att jag gör allt samtidigt, även att sova och vara vaken. Det kanske är så att jag inte är medveten om det, men egentligen så sover jag samtidigt som jag är vaken. Det kanske är det som är problemet.     

Ljug mer!

Det är en sak som jag inte riktigt kan förstå mig på; varför är det så fult att ljuga? Vem bestämde det? Vilken idiot. Att ljuga är underskattat. Jag lovar. Det är helt säker, bara det att alla inte har tänkt på det. Genom att ljuga skapar man så många möjligheter, eftersom man faktiskt kan hitta på vad som helst. Det kryddar upp samtalsämnerna och konversationerna från det gråa pratet om vädret mm. På så vis kan samtalen bli mycket roligare och vad spelar det då egentligen för roll om man nu inte såg den här roliga personen på gatan som man berättat om, eller om gårdagens galna händelser bara var ett rent påhitt? Ingen kommer ändå någonsin att få reda på sanningen och om de skulle göra det så blir det en kul grej i sig.

Jag uppmanar nu inte Sveriges befolkning till att ljuga mera.  Jag menar bara om du inte har någon upplevd historia att berätta; hitta på en!

Från grönt till gult till rött till marken


Jag ser ut genom mitt fönster. Det stora trädet i min utsikt har börjat övergå till kallare tider.  Dess löv som under sommaren har varit så gröna kommer nu alla att skifta gult och rött för att sedan dala ned på marken. Så nu är det höst, snart october. och nästa vecka kommer det att snöa, vänta bara så ska ni få se. 

Trolleri med ett klick

Okej, nu har jag suttit och kämpat med alla kodmallar och skit, men ändå verkar det inte riktigt funka med alla inläggen... problem: inlägget det här inlägget heter inte "hej jag heter Julia"  syns inte pga dess bakgrund e vit. lösning: kan inte listas ut av mig, så ni som vill läsa det får helt enkelt klicka på texten och markera den. då träder de vita bokstäverna fram framför en grön markering. 

Så, problemet löst! 

För kyld - förkyld

Jag har varit  alldeles för kyld på senaste, vilket har lett till att jag nu e förkyld. jag upprepar; förkyld, vilket ord. varför heter det så? det säger till och med emot sig själv. för kyld, e lika med synonymen för kall. men jag fryser inte, men ändå så e jag förkyld. det kanske menar att man ska säga för-kyld, med en betoning för ordet förfest; föör-kyyld. att man inledde med att vara kyld och sedan blev förkyld. på samma sätt som man börjar med förfest som sedan leder till fest. nä, jag förstår inte hur de tänkte när de skapade det här ordet.

Livets små frågor e svåra att förstå, man får helt enkelt göra sitt bästa. 

Honunugsvatten

Det skär som knivar i min hals, smärta. inte kul. jag antar att det e höstförkylningen som smyger sig på, som alltid. men vad ska man göra åt det? vila antar jag, men vem har tid och lust att göra det? jag orkar inte vila. det skulle krävas en koma-attack för att få mig att ta det lugnt, iaf nästan. nä istället kör jag på min egna lilla kur; honungsvatten. 

Detta inlägg heter inte "Hej mitt namn är Julia"

Ja, vi skulle kunna kalla mig för n nykomling, sure. men egentligen e jag redan bekant med bloggskrivandet, yes that's right. hade, eller har fortfarande rent fysiskt sätt, en blogg på bloggagratis.se. närmare bestämt var adressen jula.bloggagratis.se. som ni nu har märkt så har jag flyttat därifrån och skapat en ny blogg här. varför? ja, varför inte? det e skönt med förändring. 

Så, mitt första inlägg, eller andra om man ska vara exakt. hur som helst. jag tänker inte göra det här inlägget till "hej jag heter Julia"  som alla andra väljer att inleda deras bloggar med. jag tänker heller inte berätta vad jag tänker skriva om, för hur ska jag veta det? jag ser inte riktigt poängen eftersom ni och jag förhoppningsvis kommer att märka vad jag skriver om när när vi båda läser... på så vis blir det lite mer spännande. 

Ord nr.1

NU, där skrev jag mitt första ord på denna blogg, följt av ngr fler och fler och fler och fler...

RSS 2.0